Från Göte Kildén på bloggen Kildén & Åsman:
”Wanja Lundby-Wedin kommer inte att finnas med i proteståget. Inte heller Mona Sahlin. Kanske inte ens Lars Ohly…”
Ett klipp från min blogg i tisdags när Septemberalliansen i full fart var i färd med att samlas för sina protester mot högerpolitiken. Flera av företrädarna för alliansens nätverk hade också dagen innan på Aftonbladets hemsida, lite sorgset, konstaterat att den gamla arbetarrörelsen ledare inte orkade stå upp mot högervindarna. ”Nu går vi utan er”, var det raka budskapet.
Så blev det också. Inte ens Lars Ohly kunde slita sig från Riksmötet som samtidigt öppnades. Hade han haft lite politisk tåga kunde han smitit i väg åtminstone från Majestätets ankomst med hästar och galjonsvagn eller något senare när Carl-Gustav satte i gång med sina utsvävelser om Victorias och Daniels kommande förmälning. Vänsterpartiet kunde ha arrangerat en egen presskonferens mitt under denna medeltida, rojalistiska ceremoni där man solidariserat sig med Septemberalliansen.
Men Lars Ohly satt kvar i sin riksdagsbänk. En hermelin bland alla andra hermeliner…
I går morse, dagen efter demonstrationen, kom också ett stolt pressmeddelande från v att Ohly bjudits in till SEKO:s kongress för att där få lov att hålla tal. Kanske han var rädd för att kongressen inte ville ha en “vildkatta” i sin talarstol. ..
Men på Sergels torg och på Stockholms gator skallade ropen från en entusiastisk demonstration. I en svår tid med en lågkonjunktur. Ja, under en djup recession för fackligt och politiskt motstånd mot högerpolitik och arroganta, hänsynslösa arbetsgivare. Med Metalls lönesänkningsavtal som ett blysänke för hela Arbetarsverige. Under dessa tuffa villkor samlades 2 000 demonstranter bakom protestens ledmotiv: ”Vi vägrar att betala kapitalismens kris”. Där var social och politisk bredd. Lokala fackliga klubbar var i centrum med miljöaktivister, feminister, aktivister för de papperslösa och flera socialistiska partiföreningar ute på flyglarna. Här slöts leden för en spirande politisk opposition mot Reinfeldt.
Under mötet och i demonstrationen glödde entusiasmen och vibrerade solidariteten för protesttågets färgstarka avdelning med arbetare från Systembolagets distributionsnav, Lagena, ute i Jordbro. Lagerarbetaren Patrik Olofsson höll ett skarpt tal om Systemet som satt i system att hålla sig med bemanningsföretag:
”Sedan juni i år har vi kämpat för våra jobb. En kamp vi delar med allt för många idag.
Vi har kämpat mot att arbetsmarknaden ska delas upp i A- och B-lag.
Vi kämpar mot att arbetare ställs mot arbetare.
Därför är jag extra glad att vi idag inte bara är anställda på Lagena här, utan också personal från bemanningsföretagen.
Idag är har LAS inget som värde alls, när det gäller tryggheten i anställningen.
Och när lagarna inte fungerar måste man ta lagen i egna händer. Och vi gjorde det för vi hade inget annat val.
Veckan före midsommar strejkade vi på Lagena.
Varslet reducerades från 33 till 26 anställda. Och det kan tyckas att resultatet av strejken är klent.
Men strejken berör så mycket mer än bara varslet.
Alla som deltog i strejken har vunnit en seger på det personliga planet. Vi övervann rädslan och vågade säga ifrån. Hade vi gått tysta, i raka led till slaktbänken hade det varit ett så förnedrande nederlag att det hade hotat all facklig verksamhet på företaget för lång tid framöver.
Allt tyder på att frågan om bemanningsföretag kommer bli en av de största frågorna i avtalsrörelsen. Också det är en seger för oss!
Om vi inspirerat andra att ta kamp, är det också en seger för oss. Vi kommer vinna segrer genom er.
Framför allt kommer vi segra om det blir fler uppror på arbetsplatser där orättvisa råder.
Det behövs två, tre, flera Lagena!
Tack till alla som stött våran kamp!
Tack för de 100.000:- som strömmat in till vår strejkkassa.
Tack!”
<>-Regeringens hundralapp till pensionärerna är inte mycket värd när pensionerna sänks nästa år och efter att pensionärerna förlorat till andra grupper, om det vittnade Barbara Brädefors i sitt tal.
Regeringen skryter om sin så kallade miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Men som Göran Kärrman, metallarbetare och med i Klimataktion, påminde har regeringen nyligen sagt ja till Sveriges största motorvägssatsning – Förbifart Stockholm till en kostnad av 27 miljarder kronor.
Linn Bursell från Ingen människa är illegal punkterade regeringens flyktingpolitik och Sandra Lindquist, som studerar vid Stockholms universitet, gav exempel på hur studenterna får betala krisen. Janerik Gustafsson, Nej till EU, som nyss kommit hem från Irland fick ett rungande ja när han frågade om demonstrationen ville uttala sitt stöd till Nej-kampanjen på Irland.
En av huvudtalarna var den upproriske socialdemokraten Dennis Bäckman, ordförande för Pappers avdelning 86 på ABB i Figeholm. LO-tidningen till heders, hade en journalist på plats och ett reportage från protestmötet fick stor plats på nättidningens hemsida. Här saxar jag några stycken som säkert kommer att oroa ”hermelinerna” inne på Riksdagsmötet när de tar sig tid att läsa sina nyhetssammandrag:
– Vi måste ta upp den knutna näven ur fickan och börja protestera. Varför kan facken inte bara säga nej och organisera en politisk strejk?
Mötet på Sergels Torg föregicks av en demonstration, som enligt arrangörerna hade 2.500 deltagare. Protesterna ordnades av Septemberalliansen, som består av fackliga företrädare och politiska vänsterorganisationer.
Dennis Bäckman sa också att facken förlorar medlemmar för att de inte är aktiva. Ett grundproblem är att fackens ledare har så bra betalt. De lever ett annat liv än medlemmarna och förstår därför inte längre medlemmarnas problem och hur de tänker. Tidigare har han lyft fram att LO:s Wanja Lundby-Wedin och socialdemokraternas Mona Sahlin borde avgå. Det tog han inte upp i sitt tal på Sergels torg.
– Det är patetiskt och sjukt att det ser ut som om Moderaterna är den främste försvararen av las.
Dennis Bäckman hade hellre sett att protesterna skett i LO:s namn, men LO förklarade i våras att man inte vill genomföra något sådant när riksdagen öppnar utan kommer istället att ordna manifestationer vid andra tillfällen.
Arne Johansson, Septemberalliansens eldsjäl under flera år, sammanfattade till sist demonstrationens huvudbudskap:
– Vi tänker inte låta regeringen fortsätta att trampa på och förnedra arbetslösa, sjuka, gamla, papperslösa och alla vanliga arbetare, fattiga studerande och låginkomsttagare.
– Till facken säger vi: Det är dags att vakna – Sluta backa. Visa den kollektiva styrkan och samla hela fackföreningsrörelsen till en landsomfattande protestdag. Vi som är här idag är beredda – utan arbetare stannar Sverige!
Vi kommer helt enkelt ingenstans om vi inte förvandlar besvikelser, missmod och ursinne till ett organiserat politiskt motstånd. Löntagarnas Sverige måste tillsammans komma på fötter. Nu ser det ut som om målet om den vilda strejken av Systembolagets lagerarbetare ute i Jordbro kommer upp i Arbetsdomstolen den 3 november. Då gäller det att samla en mur av solidaritet med de arbetare som ska dömas bara för att de stått upp och försvarat sitt människovärde. Klassdomstolen och näringslivers skarprättare ska inte få skipa sina orättvisor utan protester. Deras skitiga värv ska mötas av så många protester som möjligt!
